Kost och tänder / Vad händer i kroppen?

Kosten påverkar tänderna

Mat och dryck påverkar tänderna genom den frätande syra som bildas av bakterier på tänderna när man äter och dricker. Kosten påverkar också mängden och kvaliteten hos saliven, som skyddar och reparerar tänderna. Har man näringsbrist i barndomen kan det försämra tändernas styrka.

Två sockerarter

Mat innehåller energigivande näringsämnen – kolhydrater, fetter och proteiner samt vitaminer, mineraler och vatten. Mer än hälften av människans energi kommer från kolhydrater. Kolhydraterna i maten kan indelas i

• enkla sockerarter – druvsocker och fruktsocker, så kallade monosackarider, samt rörsocker, maltsocker och mjölksocker, så kallade disackarider
• komplexa kolhydrater – stärkelse och fibrer, så kallade polysackarider.

Bakterier bildar syror

De enkla sockerarterna i maten tar sig lätt in i bakteriebeläggningar som finns på tänderna. Där bryts kolhydraterna ner av bakterierna och det bildas syra. Hur surt det blir beror bland annat på vilken typ av kolhydrat man äter. Rörsocker, druv- och fruktsocker ger stor surhet. Äter man stärkelse och fibrer blir det inte lika surt, med undantag för mat med stärkelse som blivit kraftigt upphettad, till exempel chips och ostbågar. Då blir det lika surt i munnen som när man äter rörsocker.

Syrorna löser upp tandemaljen
När det blir tillräckligt surt löser syran upp tandemaljen och rotytan. Rotytan är känsligare för syraangrepp än tandemaljen. Vanligtvis kan saliven neutralisera syran och skadan blir mindre. Men om tänderna ofta utsätts för syraangrepp hinner de inte repareras och man får då hål i tänderna, så kallad karies. Fluor kan motverka effekten av syraangreppen så att det inte blir hål lika lätt. Fluor hjälper också till att reparera tanden efter en syraattack.

Socker ökar antalet kariesbakterier

Det finns många olika sorters bakterier på tänderna, men det är bara några av dem som orsakar hål i tänderna. Kariesbakterier skiljer sig från övriga bakterier genom att de kan fortsätta att producera syra vid ett lågt pH, det vill säga när det redan är surt i munhålan. Om man ofta äter socker eller andra kolhydrater blir det surt i munhålan, och då ökar antalet bakterier som orsakar karies. Samtidigt minskar antalet bakterier som inte ger karies.

Surt kan också ge frätskador

Tandens ytor kan också lösas upp av sura livsmedel och drycker, utan inverkan av bakterier. Det kallas erosion och känns igen på att tanden blir matt, urgröpt och ojämn i kanten så att fyllningarna reser sig över den omgivande tanden. De olika tandytorna i munnen kan skilja sig i utseende beroende på hur allvarlig frätskadan är.

Risken att få erosion ökar om man dricker mycket sura drycker som exempelvis läsk och juice. Tänderna kan också drabbas av erosion om man ofta har sura uppstötningar från magen och om man kräks ofta, till exempel om man har ätstörningar.

Man är olika känslig för socker

Vissa personer får hål i tänderna redan när de äter lite socker, medan andra klarar sig från hål trots att de får i sig ganska mycket. Hur känslig man är för socker beror bland annat på vilka bakterier som finns på tänderna, på hur mycket saliv som finns och vilken kvalitet den har. Känsligheten för socker ökar mycket om man är torr i munnen.

Näringsbrist ökar känsligheten för socker

Näringsbrist gör att man lättare får karies när man äter socker. Det beror på att man producerar mindre mängd saliv med sämre kvalitet.